Gunlög & Villard åker till Amärrkat

Men ... de skulle ju till Costa Rica! Hur hamnade de då på Time Square? Historien är inte så lång, men ändå rätt spännande.

Villard passar sig inte

Alla vet väl hur noga Villard förbereder sig för en resa. Han planerar i god tid de saker han kommer att behöva under resan, gör inköp, garderar sig mot oväntade händelser och försäkrar sig om att grejerna är tipptopp. Därför är det lite konstigt att han gav sig iväg med ett pass som började släppa lite i fogarna. Men om förbiseendet berodde på ringrostighet eller på att han hade bråttom iväg med sin älskade Gunlög  lär vi aldrig få veta, men det ledde ialla fall till att resan fick en oväntat spännande början.

Gunlög och Villard stod tålmodigt i den långa kön till Continental Airlines incheckningsdisk. De hade ändå dryga 60 minuter på sig innan planet mot Newark skulle lyfta, så det fanns ingen anledning att känna sig stressad. Men när det blev deras tur skakade de stränga tjänstemännen från Contintal på huvudet, tittade på Villard och sa:

- De släpper aldrig in dig i USA med det där passet! Du måste byta ut det om du vill åka med oss!

Så Gunlög och Villard kastade sig på lokalbuss 10 till Tullen på Arlanda och  fick hastigt och lustigt fixa ett nytt tillfälligt pass till Villard. Ny fotografering, ny namnteckning. Hela kalaset kostade 980 kronor och passet skulle bara gälla för den här resan. Dyrt? Ja men den tjusiga rosa färgen på passets pärmar vägde i alla fall upp en aning.

Hela äventyret tog inte mer än en halvtimme och de var tillbaka på Arlandas utrikesterminal  flera minuter innan planet lyfte.

Tid för Time

Att Villard slappnade av lite i sina förberedelser var kanske för att ansvaret för resan var delat på två den här gången. Det var i alla fall för att Gunlög hade bokat resan som han inte visste att det var 4,5 timmar väntetid på flygplatsen i New York. Om han hade vetat det hade han säkert planerat in att planera något annat :-), men nu blev det en tom tid i stället.

Men Villard visade prov på en oväntad förmåga: improvisation.

- Låt oss åka in till Manhattan!

Gunlög fick något ivrigt i blicken. Hon hade en gång blivit tvungen att ställa in en resa till New York  och hade ännu inte riktigt kommit över besvikelsen.

- Låt oss se Empire State Building, gå på MOMA, klättra upp i frihetsgudinnan, vandra i Central Park, äta på Nobu, och så avsluta med att se Sweeney Todd på Broadway!

Villard skrattade.

- Nej, nu får du nog lugna dig. Efter att ha tagit lokaltåget in till Penn Station har vi bara en timme på oss.

Villard som varit i New York i fjol visste att Times Square ligger ganska nära Penn, så en promenad dit och en snabb lunch på ett Diner fick det bli.

Trots att de både gick med blicken hela tiden riktad mot skyskrapornas toppar så undvek de mot alla odds både att bli rånade och överkörda av alla taxibilar.

Times Square visade sig vara ett annat torg än vad Gunlög hade trott (men det kanske inte är så konstigt eftersom det knappast är ett torg alls!), och i stället för mat på en diner fick det bli en korv på Famous Nathan's. Men det blev ändå en fantastisk och härligt improviserad smakbit av NY, och på väg tillbaka till stationen bestämde Villard och Gunlög att de snart skulle komma tillbaka.

Men det var faktiskt nära att de fått stanna där hela semestern; Villard hade trott att tågen till flygplatsen gick lika tätt som hemma i Stockholm, så när Gunlög ville ha en kaffe protesterade inte Villard - om de missade tåget kunde de ju bara ta nästa. När de skulle köpa biljetterna så insåg båda två att de bara hade tre minuter på sig till det sista tåget på en timme!

Vilken fart de fick! Aldrig hade väl Penn Station genomkorsats så snabbt av två förvirrade svenskar, och när de satt på tåget tillbaks till flygplatsen tänkte Villard:

- Nästa gång skall jag i alla fall hinna köpa munkar på Krispy Kreem.

Lyx, liksom

Gunlög som ju avskyr att flyga hade slutligen klarat av de nio timmarna över Atlanten. Nu hade de ytterligare fem timmar på ett flygplan över Amerikas Förenta Stater. Gunlög suckade och bet ihop - snart skulle resan vara över.

Men Gunlögs och Villards resegudar ville dem bara väl på den här resan. När de kom ombord på Continentals flight nummer 0079 förstod de att resten av resan faktiskt skulle ske i första klass. Och Gunlög och Villard förvandlades till Ms England and Mr Yalmarson, fick champagne, fyra rätters middag, gudasköna fåtöljer och hur mycket benutrymme som helst. Nu var livet ändå väldigt rättvist! Gunlögs olust och nervositet förvandlades till vällust och så småningom sömnighet.

Så när de klev ner på fast mark i San José, Costa Rica kunde de bara konstatera att den nitton timmar långa resa hade inte bara gått bra, utan varit ett äventyr i sig.