15:e oktober – Blue Mountains

Orginalplanen för Australien var (i alla fall för mig) att vi skulle åka till Broome i Western Australia och göra en veckas camping i “the outbacks” som ödemarken kallas här. Tyvärr så är vi här några veckor för sent för det. “The wets” (regn-säsongen) har precis börjat i norr, och det innebär att vägarna stängs av där uppe, och då görs det inga utflykter. Om man inte vill hyra bil själv förstås, och fastna i lervällingen och missa planet. :-(

Typiskt att just den bilden skulle bli oskarp… :-(

Många säger att det är rätt tid på året att vara i Australien, men jag vet inte… Norra Australien är för blött, och södra är för kallt. Men med  hjälp av Christina så luskade vi ut att det går bra att göra den sortens utflykter från Uluru (Ayers Rock) i mitten av landet också. Och det har naturligtvis fördelen att man får se den stora röda stenbumlingen också. Men när vi kollade närmare på det så var flygbiljetterna helt enkelt för dyra –med flyg tor och campingturen så blev det 13 000 kr per man för tre dagar i tält i vildmarken och det är lite svårt att motivera tyvärr…

 

Ja, de är precis lika kramgoa som man tror!

V i har nu reviderat våra planer till att hålla oss bara på östkusten norrut från Sydney. Närmare bestämt tar vi tåget på söndag eftermiddag till “Brissie” (Brisbane), åker runt på kusten där i en vecka innan vi tar tåget till Airle Beach (vid stora barriärrevet) för sista veckan. Väl i Airle skall vi bl.a. borda ett “tall ship”, dvs ett gammalt segelfartyg från 1800-talet, och segla bland Whitsunday-öarna i tre dagar.

 

Emuer – inte bara i viuldmarken utan på Zoo.

Så när Helenas kollegor Anki och Eva (Helena var hemma och övade på sin föreläsning i morgon) ville åka på en utflykt till Blue Mountains utanför Sydney så övertygade jag dem att lägga på lite pengar och få åka i en fyrhjulsdriven jeep och åka runt på skogsvägarna i stället för att ta stora vägen.

Vårt äventyrsfordon.

Från en veckas camping bland ödlor och ormar till en dag i luftkonditionerad jeep – det går utför med vildmarks-Peter. :-(

Jag är ju lite föraktfull inför arrangerade endagsutflykter, och visst hade den här allt det jag hade väntat mig: tjocka gamla amerikaner, 20-minutersstopp på varje ställe, en klämkäck guide… Men ändå så hade vi det riktigt trevligt.

 

Eva och Anki högst uppe i Blue Mountains.

Första anhalten var Featherdale Wildlife Park, där vi hade hela 50 minuter på oss att bekanta oss med hela Australiens djurliv. Men mellan språngmarscherna mellan burarna så hann vi faktiskt med  både att mata kängurur, gosa med koalor och se wallabys. Jag hade lätt kunnat tillbringa hela dagen där, men det var jättekul så länge som det varade. Och jag och Helena skall ju vara en hel dag på det enligt alla superfantastiska Australian Zoo under nästa vecka så…

Det blev många bra bilder på Zoo – klicka på bilden för att se ett collage av några av dem.

Sedan tog vi på oss sjumilastövlarna och åkte ut i skogen. Guiden gjorde sitt bästa för att intressera oss för de lokala växterna runt bilvägen, men ärligt talat så tyckte jag inte det var så stor skillnad  mot hemma. Men vi stannade till och fick prova att kasta bumerang och det var kul. Självklart var jag bäst i gänget (men också den enda killen under typ sjuttio) – jag fick den att landa två meter från fötterna och om jag bara hade varit bättre på att bedöma banan så hade jag nog kunnat fånga den!

Anki kastade inte lika bra, men hon ser proffsigare ut.

Nästa stopp var botaniska trädgården där vi åt en delikat fisk(!)-lunch, men själva trädgården var trist (tur vi bara hade 20 minuter att se den :-)). Eva säger att botaniska inne i stan med mer tropisk inriktning är fantastisk så jag får försöka hinna med den innan vi åker.

Det är svårt att se skalan, men detta är i själva verket fem meter höga ormbunksträd sedda uppifrån, tre meter i diameter. Väldigt mycket “Jurassic Park”. 

Jag gillar panoramafunktionen i min nya kamera! :-)

Sedan ett par snabba stopp att kolla på utsikter, inklusive en linbanetur och världens brantaste järnväg (52 graders lutning!). Sagolikt vackert förstås, som alltid är det synd att det inte går att förmedla i bild.

På det stora hela är jag ändå nöjd med dagen. Visst var det turistiskt och så, men har man bara en begräsad tid så är det kanske inte så dumt ändå. Jag har svårt att se hur man skall kunna matcha varken antalet sights eller antalet fotografier per timme någon annanstans i alla fall. Vi avslutade dagen med en trevlig båttur från olympiastaden intill centrum – perfekt tajmat i aftonljuset…

Sydney Harbour Bridge i dramatisk vinkel och med dramatiska färger.

Avslutar med en sista bild från bergen – ett panorama med de berömda “tre systrarna” till vänster.