Codorníu, 5 juli

Nej Codorníu uttalas inte "kordonjö". Codorníu kommer från Katalonien, det är inte franskt och har inte franskt uttal. Så säg efter mig nu: kodor-ni-o. Betoningen på ni. Varför är det viktigt, kanske du undrar. Jo, för jag tänker att det finns många felaktiga föreställningar om denna cava och om vi börjar med att rätta till den felaktiga föreställningen om uttalet kanske våra läsare också hänger med på att rätta till felaktiga föreställningar om vinhuset.

Codorníu gör nämligen inte bara Clasico och Anna de Codorníu. Codorníu är Spaniens största cavaproducent och har naturligtvis lite intressantare grejer i hyllorna än de som Systembolaget tar hem och säljer som lågprisbubbel till dem som inte har råd eller som inte bryr sig. Codorníus champagnehus ligger ute bland druvodlingarna en bit ut på landsbygden. Peter och jag tog en förmiddagspromenad dit och möttes av ett arkitektoniskt mästerverk. Inspirerat av Gaudi med de karakteristiska magnifika valvbågarna var huset i sig väl värt ett besök.
Vi provade tre sorter och från det här besöket har jag faktiskt mina anteckningar kvar.

1. Först ut (från höger på bilden) var faktiskt den Anna de Codorníu som man kan köpa på Systembolaget för 89 kronor. Den hade i princip  ingen doft, men Peter tyckte att den hade en svag anstrykning av svavel. Blommig karaktär och kort eftersmak. Det sammantagna omdömet är ändå att Anna de Cordoníu en är god och prisvärd cava.
2. Nästa glas innehöll Gran Cordoníu Reserva. Tyvärr fick vi ur en flaska som var lite avslagen så den kom säkerligen inte riktigt till sin rätt. Även denna var doftlös (dock utan svavel) och hade en tydlig smak av kola som är så typisk för chardonnay.
3. Tredje glaset var en Anna de Cordoníu rosé. Den var ljuvligt insmickrande, doftade lite mint men mest jordgubbar. God sötma, syrlig, fräsch och med tydlig eftersmak. Roséerna har ju vanligen ingen finess och det gäller även för denna, men man behöver inte alltid finess. Peters omdöme var "smaskig".
4. Det sista glaset var en riktig fullträff. Den var gjord uteslutande på Pinot noir och alltå per definition en "blanc de noir". Blanc de noir är mycket ovanligt i cavadistriktet.  Cavan hade en blommig doft, var mycket balanserat och hade en eftersmak som säger tjoff. Det här var en riktig vinnare och vi bestämde att ta ett par av våra dyrabara flygplanspackningskilon för att få med oss en flaska hem.